Maria...Åh vad jag älskar dig!! Min älskade syster...
HUR ska jag kunna leva utan dig? Jag fattar inte det...Alla säger att det kommer att gå, det måste gå. Men HUR? Allt kommer bli så in i helvete tråkigt!!
Vem ska jag ringa och bara prata strunt? Vem ska jag fråga när jag behöver svar på något som gäller Charlie, eller blommor, eller pynt, eller inredning, eller sjukdomar, eller mat, eller vad som helst?? Du var ju nummer ett på min telefonlista...Vem ska jag ringa och bara prata bort två timmar?? Vem ska jag åka och shoppa med på IKEA, Gränby, stan, Ullared?? VEM???
Jag vet att jag har många andra att ringa till eller åka iväg med, men bara du är min syster...
Det gör så fruktansvärt ont...
Det gör så fruktansvärt ont att veta att det inte går längre...
Min fina syster slogs mot bröstcancer, och vann...Men den där jävla cancern lärde sig att spela fult...
Den 20 mars 2013 slog hennes hjärta sitt sista slag, en stor pusselbit ur mångas liv försvann...
Maria - för alltid älskad, för evigt saknad...
Jag trodde aldrig jag skulle vilja baka igen, lusten och orken försvann liksom. Men nu har den kommit tillbaka, blir liksom som terapi. Har börjat lite smått och känner att jag gör det lite för Marias skull. Hon hade velat det. Hon var mitt största fan och jag vet att hon var SÅ stolt över sin lillasyster. Så nu kör vi, Maria är med mig någonstans...och lillebror är här!
Jag älskar er!!
Vi ses, Maria!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar